Det kan vara så att det är så det är.... ;) det är i alla fall vad jag tror..

"Jag ska vakna en dag

vakna ur min dröm, 

min dröm som är ett liv, är jag,

vävd av livets tråd

söm vid söm

en stor sanning som slumrar, vilar 

viskar ibland, ljus i mitt hjärta

en värme, en vetskap bortom mörker och smärta

jag vet vem jag är, vad, och var

min kropp är ett hus

en boning jag har..

Just nu är jag Lis,

 men för alltid är jag ljus!"

Hur svårt det än är är du aldrig ensam, vi är alla från samma frö och är på väg mot samma mål, vi tar bara olika vägar dit!

Kram till dig som behöver

Lis

Tillbaka igen....

Till er som trodde min blogg skrumpnat ihop och dött.. nej då inte alls. Jag har bara ägnat månader över att fundera vad som ska skrivas här... Bestämt mig nu för att helt enkelt sluta fundera och skriva vad som faller mig in helt enkelt.. Idag några rader jag skrev en helg för inte så länge sen när jag kände mig lite nere.. Jag gör ofta så, skriver av mig helt enkelt..

"jag sitter som ett litet kryp i sprickan i taket

dinglar med benen och studerar världen nedanför,

bidar min tid, väntar...

När ska jag delta?

När ska jag kliva fram?

Ut ur dunklet, ur skuggans vrå, 

ut i ljuset .....till solen.."

Så är det.. ibland är det skönt att bara vara en betraktare, så länge man inte gör det till en vana!

See you!